kakanlager

Bah,

man vaknar idag, sjukt glad me livet då den enda planen för dagen är att shoppa - wohoo tänker jag.
Drar iväg till nya sollentuna centrum, skrålandes i bilen till lagom smöriga låtar å det låter alldeles fantastiskt (såklart).
Kommer fram å inser att det finns fantastiskt mycket nya affärer, å centrum är verkligen uppstyrt - centrum består inte längre bara av "lindex, dea, hm och en sko/nyckelservice" - fab, thinks I! Shopping here I go!

Jag tar mig in genom dörrarna och inser genast att något är fel...
What's wrong with the floor? Alldeles glansigt och förrädiskt!
Jag stapplar mig sakta och osäkert framåt... Och hoppas på högre makter. Men som vi alla redan vet så har dom högre makterna övergett mig sen länge, och det oundvikliga sker.

Platt fall.

Men jag deppar icke, up I go again - jag bara måste ju shoppa. Både nyår å Pösis födelsedag närmar sig fortare än önskat (för garderoben).

Men efter ca ett dussin okontrollerade glides över golvet - ett par me oturliga utfall - ger jag upp.

Jag går naken på nyår.
Å Pösi kan få en klapp på axeln, eller max en köttdunk om jag känner mig givmild.
Det hela är helt enkelt inte värt det, hur många gånger inom loppet av en timme ska man verkligen behöva ligga platt på golvet mitt i ett mellandagsreafyllt centrum?

Jag anar att det hela är en konspiration för att få mig sluta shoppa.
Today - it succeeded. Congratz.

Jävla centrumgolv!

Jag är riktigt lack.

All good things come to an end, they say.

Detta kommer saknas:
- pubarna
- heta gitarrlirare på pubarna
- att uteställena har majoritet killar (det ni Hbg-are....)
- överkonsumtionen av "vardagsvin"
- att kunna prata om folk utan att dom förstår (trots att detta, som vi alla vet, inte i alla lägen varit en lyckad strategi...)
- att ha starbucks på skolan - min icke ännu funna "skotte med slott"
- och sist men inte minst - att få fjortisobssessa över guden och spana efter honom i varje hörn

Detta kommer icke saknas:
- madrassen i the dungeon
- musse, mimmi och klas klättermus med vänner - eftersom dom skrämmer slag på roomies och gör mig till mannen i huset
- gökboet på andra sidan gatan och dess stirrande inneboende
- turistbussen som kör förbi utanför fönstret obehagligt tidigt och skriker ut sevärdigheter in i vår lägenhet
- ovannämnda turistbuss turister som stirrar in i vår lägenhet (gärna när vi planerar byta om)
- att vara fjortis (trots sistnämnda punkt på föregående lista - det är inte allt man vill går ihop på alla punker ;))

Eftersom resan nu är slut - så va ju tanken att bloggen skulle dö (...inte för att det vart speciellt levande de senaste veckorna heller dåråva, men iaf).
Problemet är dock att jag blivit påhoppad från håll och kanter av folk som tydligen uppskattar mina tragiska pinsamheter så till den grad att dom blir aggressiva när det nämns något om att döda bloggen. Eftersom jag faktiskt uppskattar mitt liv och inte vill att de aggressiva anklagelser/hot som uppstått ska bli verklighet har jag tagit beslutet att fortsätta fläka ut mina dagliga "kakkan-händelser" här i bloggen - trots bättre vetande.
Men BK, om du nånsin nämner något om film och Bridget igen lägger jag ner pronto! Viss stolthet har jag!
(Jo, Faktiskt!)

Ingen galenskap ur mitt liv kommer dock redovisas idag, jag är för viktig och upptagen nu (dvs mamma ropar om hjälp me julbestyr - jag är verkligen hemma igen...)

Så - goodbye for now!

...har jag varit klädd i guld å skägg och agerat abbabenny/björn inför publik, vad gör man inte för vänners betyg?
...har vi agerat galna fans inför/på New Moon
...har vi skapat ett altare i vårt vardagsrum (it's a fine line between irony and crazyness ;))
...har vi planerat att åka skridskor i parken 3 gånger
...har vi 3 gånger fått ställa in skridskotur på grund av för många shoppingpåsar

Och sist men inte minst...
...sen sist har jag fastnat i en maskin på gymmet.
Hade suttit fast där än om inte sofie, efter ca en halvtimmes skrattanfall hade tagit tag i situationen och hämtat stark man som fick bända loss mig å min, numera platta, sko.
Jag skäms inte.

Jag + Bridget = Sant.

Bör....

....det vara okej att ens ex går å gfter sig?
....man ha ångest?

....jag besöka närmaste pub?

Dagens tema - vad är det för fel på männiksorna i skottland?

Vad är tanken med:
1) Kriststreckrandiga kostymer, matchat med randiga skjortor?
2) Ovanstående - toppat med en randig slips...?
3) Neonfärgat hår?
4) Två nummer för stora skor a 10 cm klack?
5) Ovanstående - i skolan.
6) Mjukisbyxor på universitetet - e inte det såååå högstadiet???

Måste man verkligen ta seden dit man kommer...? Jag är för tillfället högst ovillig.

Bubblare - va e tanken med:
7) Att gå på universitetet när man inte ens kommit ur puberteten?
8) Att inte vara mellan 23-30 år?


Övriga insikter/filosofiska frågor från tiden i Skottland:

Great Britain - Stor Britannien - Nuuuu kopplar jag, va smart! (Det går upp en ljus för Sofie)
Oj, va mycket information det finns här! (Millan förundras över Metro...)

och en favorit i repris..."Varför är vissa bilar röda?" (BH - kommentarer överflödiga)

(Jag har ju självfallet inte kläcks något liknande - Jag är Gammal och Vis (samt kontrollerar bloggen))


Annan uppdatering:

Måste göra alla besvikna genom att erkänna att inga nya pinsamheter finns att rapportera.
Jag är själv högst förvånad.
But don't worry, life will soon be back to normal - det är högst otroligt att min tur håller i sig.
Börjar ju bli kallt här nu, så snart ska jag nog lagom olägligt kunna pricka in nån isfläck att köra lite kakka-konster på... Om turen nu skulle lyckas överleva detta, så fixas i skrivande stund en isrink i Princes Park som man tydligen måste besöka/bemästra - och det förstår vi ju alla hur det kommer sluta. Så frukta icke, ha förtröstan etcetera...

Nu uppkom ett högst viktigt uppdrag - gömma mig från mr "vacker/ovacker glugg", så jag måste tyvärr överge detta bloggande.

Adjö!

Dagens hat:
British Airways som lägligt ska strejka från 21 dec å framåt - vill dom att jag ska fira jul ensam och mobbad i en tom lägenhet i Skottland??? Nej, såklart inte - dom erbjuder mig ju faktiskt att boka om biljetten för ett fantastiskt pris a 390 pund....

Dagens, ja, Kakka:
Jag är ju som tidigare redan konstaterats redan för mycket av en mes för att ta kontakt med mitt span straight away, så - i ett försök att ta kontakt med span/Gud, tänkte jag att jag istället skulle ta mig fram via hans polare, så där lagom lågstadie... anyway.
Så jag ser min chans när jag ser att Katja (vår tyska vän) sitter vid starbucks å pratar me en av guds kompisar. Wohoo tänker jag, nu ska jag gå å charma in mig! Smyger fram lite lätt och (hör och häpna) drar Katja lite lätt i håret (rolig som jag är...), och hon vänder sig förvånat om och (skräll!) ÄR inte Katja.
Och chockad som jag blir av att min plan har gått i stöpet så börjar jag asgarva och (no no no) springa därifrån, som en och annan - ja - lågstadiebrud! Det går inte att beskriva vilka avgrunder jag sjunkit till - "Kristin, nu en mogen kvinna på 25 höstar"...

Dagens enda lösning:
Puben.

Nu får det va stopp på oss - det är Ej Okej att sitta å skvallra på svenska om folk som sitter brevid!
Uppenbarligen är svensk/skandinaviska numera ett världsspråk! Galenskap....

Är fortfarande så generad att jag typ svettas!

Jag å BH - mitt uppe i så kallat "plugg", sitter å diskuterar det sjukt vackra paret mitt emot (med mitt emot menar jag ca fem decimeter emellan oss). Jag, spanargalen som jag blivit har ju dåsåva glott på karln hela dan å önskat att han vore "tio centimeter längre, tio centimeter bredare och tio år äldre" - så skulle han kunna bli min nya gud. (gud har förövrigt övegett mig helt nu - inte för att han och jag mågonsin haft ett vidare bra förhållande men ändå - now he's really gone!)

iaf

BH: "jag tror ditt nya span har flickvän"
Kakan: "ja, jag är inte förvånad, dom är ju sjukt snygga bägge två"

kakan kan inte riktigt släppa ämnet...

kakan: "dom ääär ju så vackra"
BH: "nä, men han har ju en glugg mellan tänderna, han ser ju typ skitig ut, som madonna"
kakan: "nää, men jag gillar det - sådär inte hundra procent perfekt så det blir charmigt"

they are leaving....

vacker karl tilltalar mig - jag mkt förvånad och förstår ingenting...

vacker karl: "är du norka?"

kakan - bajs.



It's not the first time either

Tror vi minsann att det kan va dags??

Ja men visst - här kommer uppdatering! Wohoo - this is for you Cess ;)



Till att börja med:
Fjortiskärleken har lagts ner. Jag, nu en mogen kvinna på 25 år, har insett att det inte är värt att gå å va kär på avstånd, plus att han 1) antagligen är 5 år yngre än mig, 2) skaffat fjollskägg och 3) jag fortfarande inte lyckats prata med honom trots att vi går i samma klass.
.
.
.
.
.
.
Nä, men ärligt, who am I trying to kid?? Det har inte gått över - it's only getting worse!

Trots min mogna ålder är jag kvar i fjortisträsket - and I love it!
Är det inte fantastiskt när man går runt i skolan och ständigt kikar in i alla vrår för att se var karln kan hålla hus?
Är det inte fantastiskt att typ på värmeslag när man råkar skymta karln?

....och är det inte fantastiskt att man totalt tappat sin värdighet och försöker hitta karln på facebook??

- men frukta icke, jag har inte hittat honom, så jag kan inte facebook-stalka honom i äkta fjortisanda/BHanda, jag får nöja mig på stalking in real life!

Nog om Gud.

Igår va det födelsedag - and it was fabulous!
Vi började med en fantastisk mängd av manlig kärlek genom att gå på rugby.
Det har sällan skådats så många böghögar - och samtidigt funnits så mycket testosteron på en och samma plats!
Det vägde helt klart upp gårdagen där vi spanade in balettkillar i tighta, ja, tights :P
Vi hade också en djup diskussion om huvuriva balettkarlar har stringkallingar eller goes commando....? I vilket fall lämnas inte mycket åt fantasin!

Kvällen fortsatte iaf med ett tappert försök på kareoke på en pub där medelåldern låg på 70 och det luktade stall. Icke nedslagana gav vi oss vidare mot favoritpuben the Mitre för lite live musik av hög kvalitet (till skillnad från 70åriga gubbars 60åriga whiskeyröster) och birthdaydrinks.

Kvällen avslutades sedan med lite shakey shakey på the Hive, i sällskap av "dagens ungdom" - dvs 18åriga galingar i "för korta klänningar och byxorna nere i knävecken".

Jag är gammal.

But I had a fantastic time ;)

Sitter å trycker på ett café å försöker få intresset att läsa väga över intresset att glo på mystiska männiksor.
Ni märker resultatet: here I am again - sneaking away from quality time with the books...

Nu när tillfället faller på tänkte jag även passa på att uppdatera er på mitt fantastiskt händelserika liv.

Senaste veckan har bestått av en fantastisk förkylning som BH så ädelt bjöd runt på - å dum som jag är tackar jag Ja till allt som är gratis...
Jag har dock försökt ge igen genom att ligga och hosta på henne på nätterna, och sedan skylla på att det faktiskt va hon som började! (fortfarnade en viss nivå av mellanstadiet i mitt liv)

Men jag kan glädja er med att jag i övrigt nu avancerat från mellanstadienivå till en stabil högtsdienivå. Jag har nämligen gått å blivit kär på avstånd. Jag har enligt spelets alla regler inte tilltalat karln än, söker honom ständigt i skolans alla hörn och får obehagligt hög hjärtfrekvens när han väl dyker upp. Jag är mycket stolt med min personliga utveckling de senaste 10 åren.
Frågan är nu hur jag ska få denna karl att lägga märke till mig och inse att jag är the girl of his dreams...
De förslag som än så länge ligger på bordet är:
1 - ramla framför honom (BH tycker att man ska utnyttja sina talanger)
2 - fake it til you make it (cesses förslag på hur jag ska få han att undgå att inse att han är såå out of my league)
Som ni förstår är jag öppen för ytterligare förslag.
So shoot!

Nu ska jag återgå till lite hederligt gammalt högstadiedagdrömmande!

Sorry for slow update - jag är mycket viktig och upptagen här i Den Andra Staden. =)

I ett försök att börja pricka av saker på vår missionlista har jag, och samtliga andra flickor, joinat the whiskey society. Nu jäklar ska här börja tyckas om whiskey, borde ju itne bli nåra problem - tänkte vi... Det hela gick sisådär. Fem whiskeysorter på tom mage är en mindre lyckosam kombination. Jag fick börja deala bort de sista för att inte utmana ödet! Men jag har inte helt gett upp än - hösten är lång - who knows, snart kanske vi kan gå på whiskeyprovningen utan att se ut såhär:








Det går lite bättre med BHs öldrickande dock! Ser ju nästan ut som om hon tycker om det! 
One step (eller one half pint snarare) närmare målet:


Uppmärksammar ni för övrigt att hon har solglasögon? Det är sol igen i Skottland!

För å utnyttja tillfället har vi även picknickat vid Arthur Seat, som man tydligen måste bestiga nån gång.




Vi pallade dock inte bestiga nåra berg (kullar) denna dag, så vi skyllde på annas förkylning för å få stanna kvar nere i parken å picknicka å slappa lite mera...



Det fick vi dock bittert ångra då vi när vi blivit lämnade ensamma kvar snabbt fördes tillbaka femton år i tiden, till skolgården i mellanstadiet, då ett gäng på tio tioåringar utsåg oss som offer å sköt me vattenpistol å sköt bollar i huvet på oss.... Hur gick detta till? Är vi inte 25? Ska inte äldre damer behandlas me respekt? ...skandalöst, I say!

Ikväll är det party på G - det vill säga OM vi tar tag i oss pronto å tvättar så att vi har något att sätta på oss. Men tvättmaskinen har än så länge inte varit min vän. Bara nyligen vi fixat varmvatten till köket (ja, tvättmaskinen är i köket)... Det är ju en egen story i sig, men det va BH som fick stå ut me pinsamheterna denna gång när hantverkaren va här å undrade om vi verkligen hade tryckt på knappen till varmvattnet (ja, den satt synligt mitt i köket) - så jag tar inte på mig den :P

Anyways...dags för tvätt och lite plugg också faktiskt (det är väl trots allt därför vi är här dåråvaa, även om det inte verkar så :P) 

adjö så länge!

Nu är vi inflyttade i vårt hem för de närmaste fyra månaderna!
Banne mig på tiden att komma ifrån dessa ständiga hostel och bunkbeds...

Tog en sväng till ikea å shoppade loss rejält för å pimpa upp vår flat, kom därifrån me åtta ikeakassar och en madrass...bussen älskade oss! Men nu är lägenheten nice iaf :P

Vi har inrett "the dungeon", en walk in closet som numera fungerar som krypin å sovplats, dit millan för tillfället är förpassad! Själf har jag dragit vinstlotten och sover i he singel bedroom, medan BH och Sofie delar på the master bedroom. PLanen är tvåveckors intervall, om inte Millan för cellskräck å vill ut tidigare... Sofie har också utropat intresse för att få komma in i the dungeon tidigare än schemalagt. 

Har lyckats me höstens första megafall ner för en hel trappa (I do blame the heltäckningsmattor som klackarna fastnade i) å prickade in ledstången (av järn) mitt i fejjan. Så nu är jag blå i ansiktet å hittar nya blåmärken lite överallt mest hela tiden. I really like myself and my balance right now.

Bilder kommer snart (dock ej på ovanstående händelse, för det är inte min stoltaste moment) - men är helt enkelt för lat för att ladda upp just nu, tar hundra år, och jag har inte hundra år...

Men internet har vi nu iaf! That we like!

Nu ska jag ut på stan å guida Millan lite :)

Adjö så länge

Fortfarande ingen lägenhet - vilket betyder att prio fortfarande inte ligger på att designa om min stackars blogg, därav är den fortsatt skandalöst ful - ha överseende! =)

Nu är vi åter i Edinburgh efter en vågad resa ute på dom galna vänstertrafikerade vägarna!
Att vi fortfarande lever har helt och hållet att göra med att BH va den som körde hela resan.... Jag har trots allt sån självinsikt att jag insåg att det itne riktigt va läge för mig att sätta mig bakom ratten i en manuell vänstermuppad bil!
BH har galen talang i traffiken, helt klart, men blev ändå något uppskrämd när vi kör upp bakom två cyklister å Anna undrar varför det går hästar på vägen... Och folk påstår att jag ser dåligt... Nästan lika skrämmande var det när kvinnan mycket fundersamt frågar: "hur kommer det sig egentligen... att vissa bilar är röda..??"

Nu dör batteriet, men återkommer imorn å då SKA vi ha fixat lägenhet! Nu får det va nog me hostel!

By for now!